Specificeringar till arbetsavtalsvillkoren
ARBETSUPPGIFTEN:
Det är bra skriva något om arbetsuppgifternas innehåll i arbetsavtalet. Då har man vid tvister bevis på vad man kommit överens om.
PLATS FÖR ARBETETS UTFÖRANDE:
Erläggande av t.ex. dagtraktamente bestäms enligt den avtalade platsen för utförande av arbete. Plats för utförande av arbete är den ort där arbetet huvudsakligen utförs.
ARBETSAVTALETS LÄNGD:
Arbetsförhållandet kan vara tidsbundet eller fortlöpande. Ett fortlöpande arbetsavtal kan avslutas genom uppsägning. Arbetsgivaren skall ha ett godtagbart skäl till att ingå ett tidsbundet arbetsavtal, t.ex. säsongbetonat arbete eller moderskapsvikariat.
Man kan ta med en s.k. uppsägningsklausul i det tidsbundna arbetsavtalet; då kan parterna säga upp avtalet vid utgången av den överenskomna uppsägningstiden. En dylik klausul skall uttryckligen skrivas i arbetsavtalet. Fast man avtalat om uppsägningsmöjlighet kan arbetsgivaren inte säga upp arbetstagaren utan lagenliga grunder.
KOLLEKTIVAVTALET:
Ifall kollektivavtalet för en viss bransch iakttas i arbetsförhållandet blir också kollektivavtalets villkor (om t.ex. semesterpenning) en del av arbetsavtalet. Bekanta dig med kollektivavtalen så vet du dina rättigheter. De allmänt bindande kollektivavtalen finns på t.ex.
www.finlex.fi
Obs! Alla branscher har inte ett kollektivavtal.
PRÖVOTID:
Enligt 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen förutsätter prövotid överenskommelse, och kan vara högst fyra månader lång. Undantagsvis kan den vara högst sex månader lång om det i anställningen ingår en särskild utbildning som arbetsgivaren arrangerar och som varar över fyra månader. Om anställningen är tidsbunden och kortare än åtta månader får prövotiden vara högst hälften av arbetsförhållandets längd.
Under prövotiden kan såväl arbetstagaren som arbetsgivaren häva arbetsavtalet utan uppsägningstid. Arbetsförhållandet upphör den dagen då man meddelar om hävning av avtalet. Observera att arbetsavtalet inte kan hävas med hänvisning till prövotiden innan arbetet de facto börjat.
LÖNEN:
Det är bra att skriftligt komma överens om lönen. Lönen kan förutom pengar ges i olika former av naturaförmåner, t.ex. telefonförmån. Ifall man förutom månadslönen avtalat om provisionslön lönar det sig att skriftligt i arbetsavtalet, eller en bilaga till den, skriva ner på vilka grunder provisionen fastställs. Särskilt lönar det sig att komma överens om hur provisionen utbetalas när arbetsförhållandet tar slut.
ARBETSTIDEN:
När man ingår arbetsavtalet bestämmer man vilken den regelbundna arbetstiden kommer att vara och bestämmer om tillämpandet av arbetstidslagen.Enligt arbetstidslagen betalas särskild ersättning för arbetstid. Parterna kan komma överens om att helt eller delvis byta övertidslönen mot motsvarande fritid.
Ifall man inte kommit överens om annat ersätts övertiden med pengar. Övertid som ersätts förutsätter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
SEMESTER OCH SEMESTERPENNING
Semestern bestäms av semesterlagen samt enligt tjänste- och kollektivavtalen.Arbetstagaren tjänar i regel 2 – 2,5 dagar semester per kvalifikationsmånad. Om anställningsförhållandet upphör så, att arbetstagaren inte har hunnit hålla semester, skall den intjänta semestern betalas ut i pengar vid anställningens slut.
Semesterpenningen är inte lagstadgad utan bygger på bestämmelser i kollektivavtalen eller överenskommelse i arbetsavtalet. Betalning av semesterpenning kan också vara arbetsgivarens praxis. Grunderna för utbetalning av semesterpenning fastställs enligt överenskommelse.
RESEKOSTNADER
Om arbetet innehåller mycket resor lönar det sig att i arbetsavtalet komma överens om hur resekostnaderna och resetiden ersätts. Det är också bra att avtala om betalning av dagtraktamente. Ifall branschen har ett kollektivavtal är det möjligt att man i det avtalat om dessa saker. Det kan också hända att företaget har ett resereglemente som gäller hela personalen. Ta reda på vad man avtalat om resekostnader senast innan du åker på resa.
ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE
Man kan avtala om uppsägningstidens längd oberoende av arbetsförhållandets längd. Arbetsgivaren kan ha en längre uppsägningstid än arbetstagaren, men den kan inte vara längre än sex månader.Ifall man inte avtalat om annat skall arbetsgivaren tillämpa följande uppsägningstider:
|
Työsuhteen kesto |
Irtisanomisaika |
|
högst 1 år |
14 dagar |
|
1-4 år |
1 månad |
|
4-8 år |
2 månader |
|
8-12 år |
4 månader |
|
över 12 år |
6 månader |
Arbetstagaren skall iaktta följande uppsägningstider
ifall man inte avtalat om annat:
- 14 dagar om anställningen har pågått högst 5 år
- 1 månad om anställningen har pågått över 5 år
-
Ett tidsbundet arbetsavtal kan i regel inte sägas upp.